Då får jag åka ett år till
I dag var det sista dagen mitt busskort gällde så jag kilade ut under dagen för att fylla på för ett nytt år. Då jag kom in på jobbet igen möttes jag av några personer som både ville ha lite hjälp plus att de undrade var jag hade hållt hus. Jag sa att jag hade laddat mitt årskort och då undrade ett par om ett sånt inte kostade mycket?
- 4 025 kronor, vilket blir 140 kronor billigare per månad mot att köpa månadskort. På ett år sparar jag 1 680 kronor, svarade jag.
- Men att bara betala 4 025 kronor på en gång, det är ju ganska mycket, alla kanske inte kan det, var det någon då som sa. Fast då kontrade en annan med att - Äsch, sånt stör inte Lennart, han har råd. Han har fullt med pengar och betalkort i plånboken.
- Nej, jag vet hur han gör, sa en tredje. Han skriver kontorsstol på kvittot och gör ett utlägg!
Det ska jag kanske försöka komma ihåg nästa gång det är dags...
- 4 025 kronor, vilket blir 140 kronor billigare per månad mot att köpa månadskort. På ett år sparar jag 1 680 kronor, svarade jag.
- Men att bara betala 4 025 kronor på en gång, det är ju ganska mycket, alla kanske inte kan det, var det någon då som sa. Fast då kontrade en annan med att - Äsch, sånt stör inte Lennart, han har råd. Han har fullt med pengar och betalkort i plånboken.
- Nej, jag vet hur han gör, sa en tredje. Han skriver kontorsstol på kvittot och gör ett utlägg!
Det ska jag kanske försöka komma ihåg nästa gång det är dags...
Antagligen avstängda!
Sista fredagen i december 2011 så satte jag mig bakom ratten i en väldigt ny Volvo V60, då jag hämtade den så såg jag att den hade bara gått 43 km. Vilket gjorde att den doftade väldigt ny och kändes härligt fräsch och var väldigt ren. Den första känslan jag fick efter några kilometer var att den kändes lite annorlunda, faktiskt något bättre än att köra en V70. Men den var ändå inte lika skön och stadig som en tysk bil, vilket jag föredrar.
Hjulupphängningen och fjädringen kändes inte riktig rätt utan kunde och borde ha varit lite bättre, men svenska bilar har ju alltid haft för klena fjädrar och hjulupphängingar. Men förarstolen var OK, det var ju ingen Recarostol direkt men den var ändå lite stadig.
I alla fall, då jag närmade mig Enköping, där jag bodde på 80-talet som tonåring, så hamnade jag plötsligt på den nya motorvägen förbi Hummelsta. Jag har läst om om bygget av den vägen under åren på Unt men inte varit i trakten på några år. Men jag blåste bara på som vanligt och när jag upptäckte var jag var så ringde jag mamma och berättade att nu kör jag på den nya vägen. Då fick jag till svar att Ja ja, där har jag åkt för ett tag sen.
Så när jag närmade mig sista avfarten mot Uppsala så svängde jag av och susade friskt vidare. Vad jag inte visste var att hastighetsgränserna hade ändrats på vägen och att det var flera fartkameror uppsatta sen jag körde där senast.
När jag satt där vid ratten i mörkret och glatt ringde upp folket jag var på väg till så körde jag något (eller kanske mer väldigt) för fort och upptäckte plötsligt att Oj där stod det en fartkamera! Den fanns inte där tidigare? Jag körde även om en långtradare utanför Örsundsbro som körde väldigt långsamt i en uppförbacke och då jag svängde in framför den i en hastighet långt över 130 (där man bara fick fick köra 90) så såg jag ytterligare en fartkamera i högra ögonvrån.
Men när jag i går fick fakturan från min bilpool mailad till mig så fanns det inga noteringar om några fartkameror. Det stod bara när jag hade haft en bil och hur långt jag hade kört.
Antagligen var kamerorna avstängda. Eller så körde jag så väldigt fort att de inte hann ta någon bild på mig? Ibland är jag så väldigt snabb!
Men, jaha?
I början av veckan så beställde jag tre USB-minnen. I dag så kom ett bud och lämnade in en liten kartong som var till mig i receptionen och jag gick dit och hämtade den.
I kartongen låg det en stor laddning med omslagspapper som säkert var ditlagt för att fylla ut tomrummet. Men några USB-minnen hittade jag inte, jag ruskade ordentligt på kartongen men det hjälpte inte.
Jag ringde företaget och berättade vad jag hade fått och blev lovad en ny leverans. Hoppas bara att den kartongen innehåller det jag ska ha.
I kartongen låg det en stor laddning med omslagspapper som säkert var ditlagt för att fylla ut tomrummet. Men några USB-minnen hittade jag inte, jag ruskade ordentligt på kartongen men det hjälpte inte.
Jag ringde företaget och berättade vad jag hade fått och blev lovad en ny leverans. Hoppas bara att den kartongen innehåller det jag ska ha.
En snabb tur till Tyskland
Sen årskiftet har jag känt ett stort sug inom mig efter Tyskland, alltså att åka dit och känna mig glad och lycklig. Så förra veckan hittade jag på internet en resa till Burg lördag-söndag med hotellrum, mat på lördag kväll och ett besök i en stor flaskaffär. Allt för bara en tusenlapp.
Just som jag bokade mig en plats kom en arbetskamrat in på mitt rum och undrade vad jag höll på med. Jag sa att jag bokade en resa tilll Tyskland och när han såg den så bad han mig att boka en plats åt honom också.
Så tidigt på lördagsmorgonen klev jag på en buss och for genom Danmark och kom fram till härliga Tyskland på eftermiddagen. Där gick vi omkring ett bra tag i den stora butiken, tittade på alla härliga varor och njöt. Vi provade lite olika viner där jag hittade två röda som jag köpte ett par boxar av.
Jag hade väldigt enkel packning, som jag oftast brukar ha på mina resor. En stor resväska med två saker, min necessär och lite kläder för söndagen. Jag tog en kundvagn och plockade på ett antal flaskor och efter ett tag var jag nöjd.
Jag betalade och gick ut till bussen och plockade ner alla flaskor i min resväska, alla flaskor fick rum precis men min necessär fick inte plats så den fick jag bära i handen istället. Men den är så lätt så det var inga problem.
På kvällen blev det god mat och goda efterrätter. Sen hamnade vi i hotellets pub och där fanns det en massa god öl att smaka på.
På det hela taget är jag väldigt glad och nöjd med den här helgen. Fast hemresan var inte rolig, efter att vi åkte av färjan i Helsingborg så satt jag så underligt i bussen att jag fick kramp i höger vad och lår. Det kanske jag kan bota med ett par huttar, jag hittade nämligen två små souvenirflaskor med whisky i necessären nu när jag kom hem.
Just som jag bokade mig en plats kom en arbetskamrat in på mitt rum och undrade vad jag höll på med. Jag sa att jag bokade en resa tilll Tyskland och när han såg den så bad han mig att boka en plats åt honom också.
Så tidigt på lördagsmorgonen klev jag på en buss och for genom Danmark och kom fram till härliga Tyskland på eftermiddagen. Där gick vi omkring ett bra tag i den stora butiken, tittade på alla härliga varor och njöt. Vi provade lite olika viner där jag hittade två röda som jag köpte ett par boxar av.
Jag hade väldigt enkel packning, som jag oftast brukar ha på mina resor. En stor resväska med två saker, min necessär och lite kläder för söndagen. Jag tog en kundvagn och plockade på ett antal flaskor och efter ett tag var jag nöjd.
Jag betalade och gick ut till bussen och plockade ner alla flaskor i min resväska, alla flaskor fick rum precis men min necessär fick inte plats så den fick jag bära i handen istället. Men den är så lätt så det var inga problem.
På kvällen blev det god mat och goda efterrätter. Sen hamnade vi i hotellets pub och där fanns det en massa god öl att smaka på.
På det hela taget är jag väldigt glad och nöjd med den här helgen. Fast hemresan var inte rolig, efter att vi åkte av färjan i Helsingborg så satt jag så underligt i bussen att jag fick kramp i höger vad och lår. Det kanske jag kan bota med ett par huttar, jag hittade nämligen två små souvenirflaskor med whisky i necessären nu när jag kom hem.
Jag är ingen tankeläsare
Vissa mornar då jag kommer till jobbet så kan det ligga olika saker på mitt skrivbord. Det kan t ex vara en bok, ett par pärmar, en bunt papper i en mapp, en miniräknare, ett passerkort, nycklar eller nästan vad som helst.
Men, jag har ingen aning om varför saken ligger där eller om/vad jag ska göra med t ex boken? Varför skriver folk ingen lapp med en förklaring och lägger där?
En morgon för ett tag sen låg det två böcker på mitt skrivbord. Jag visste inte vad jag skulle göra med böckerna så jag lät de ligga där. På eftermiddan sen så ringde en person och undrade om jag hade skickat iväg böckerna.
Jag svarade Nej, eftersom jag inte visste att de skulle skickas iväg och vart då? Utan vare sig namn och adress så är det väldigt svårt.
Men, jag har ingen aning om varför saken ligger där eller om/vad jag ska göra med t ex boken? Varför skriver folk ingen lapp med en förklaring och lägger där?
En morgon för ett tag sen låg det två böcker på mitt skrivbord. Jag visste inte vad jag skulle göra med böckerna så jag lät de ligga där. På eftermiddan sen så ringde en person och undrade om jag hade skickat iväg böckerna.
Jag svarade Nej, eftersom jag inte visste att de skulle skickas iväg och vart då? Utan vare sig namn och adress så är det väldigt svårt.
Mmm, smaskens!
I dag satt jag och gjorde min vanliga beställning på papper, pärmar och en del andra saker som behövdes. Då jag knappade mig fram till kopieringspapperet blev jag något fundersam. Då jag jämförde priserna på A4-papper för våra färgutskrifter så upptäckte jag att jag hade fått ett lägre pris på ett papper som tillverkas i Österrike än det som tillverkas i Sverige? Hur sjutton kan det bli billigare att köra en pall papper på en långtradare genom Europa än från ett pappersbruk här i landet?
Ibland undrar jag lite stillsamt många gånger när det där papperslösa kontoret kommer? Det är inte bara jag som gör det, många gånger får jag höra samma sak muttrandes av folk på kontoret som svär över allt papper som ska skrivas ut, kopieras och sättas in i alla pärmar. Då jag gick på gymnasiet i mitten av 80-talet så sa många att nu när datorerna kommer så slipper vi äntligen allt papper. Vad jag sen har läst och hört så har förbrukningen av vanligt A4-papper dubblerats under de senaste 20 åren. Så hur lyckat blev det?
Fast sen orkade jag inte fundera mer på det utan gjorde snabbt klart min beställning och gick sen och hämtade mig en kopp kaffe. Väl ute i köket så kunde jag se en härligt vacker tårta stå på köksbänken.
Eftersom den såg så härligt frestande ut så kunde jag inte hålla mig utan skar mig en bit. En härligt fluffig moussetårta, passionsfrukt och hallon. Den smakade underbart!
Då jag gick hem såg jag att i kylskåpet står halva tårtan kvar, det kan nog bli en bit i morgon också...
Ibland undrar jag lite stillsamt många gånger när det där papperslösa kontoret kommer? Det är inte bara jag som gör det, många gånger får jag höra samma sak muttrandes av folk på kontoret som svär över allt papper som ska skrivas ut, kopieras och sättas in i alla pärmar. Då jag gick på gymnasiet i mitten av 80-talet så sa många att nu när datorerna kommer så slipper vi äntligen allt papper. Vad jag sen har läst och hört så har förbrukningen av vanligt A4-papper dubblerats under de senaste 20 åren. Så hur lyckat blev det?
Fast sen orkade jag inte fundera mer på det utan gjorde snabbt klart min beställning och gick sen och hämtade mig en kopp kaffe. Väl ute i köket så kunde jag se en härligt vacker tårta stå på köksbänken.
Eftersom den såg så härligt frestande ut så kunde jag inte hålla mig utan skar mig en bit. En härligt fluffig moussetårta, passionsfrukt och hallon. Den smakade underbart!
Då jag gick hem såg jag att i kylskåpet står halva tårtan kvar, det kan nog bli en bit i morgon också...
Det var snabba klipp!
På väg hem från jobbet i dag slank jag in till en frisör eftersom jag hade blivit en aning långhårig. Det var alldeles tomt i lokalen så jag fick sätta mig i stolen direkt. Frisören frågade hur jag ville ha det och om han skulle använda maskin eller sax. Jag sa att använd vad du vill bara du klipper det kort.
Frisören tog sin maskin och satte igång, efter ett par minuter tog han en sax och klippte raskt i några minuter och så tog han maskinen igen. Plötsligt var det hela klart och han visade med en spegel hur det såg ut i nacken.
- Det ser utmärkt ut, sa jag.
När han tog av mig den där skyddsgrejen jag hade över mig så frågade han om jag ville ha gelé i håret, vilket jag tackade nej till.
- Men du skulle ju se så tuff och trendig ut då!
Nej, tuff och trendig skulle jag aldrig kunna se ut, varken med gelé eller något annat i håret.
Tror inte jag ens satt en kvart där i stolen, för den där klippningen gick väldigt snabbt!
Frisören tog sin maskin och satte igång, efter ett par minuter tog han en sax och klippte raskt i några minuter och så tog han maskinen igen. Plötsligt var det hela klart och han visade med en spegel hur det såg ut i nacken.
- Det ser utmärkt ut, sa jag.
När han tog av mig den där skyddsgrejen jag hade över mig så frågade han om jag ville ha gelé i håret, vilket jag tackade nej till.
- Men du skulle ju se så tuff och trendig ut då!
Nej, tuff och trendig skulle jag aldrig kunna se ut, varken med gelé eller något annat i håret.
Tror inte jag ens satt en kvart där i stolen, för den där klippningen gick väldigt snabbt!
Sån't elände
Speldjävulen var elak mot mig den här helgen också, bara en massa rader med tre rätt. Det ger ju ingen vinst! Då får jag väl gå till jobbet nästa vecka också då.
Ingen vanlig torsdag i dag
I morse när jag vaknade fick jag genast för mig att det var fredag och kände mig lite glad. Har ingen aning om varför? Fast då jag hade klivit ur sängen och tagit några steg så slog mig en tanke att Nej vänta nu, det här stämmer inte och så ett par sekunder senare förstod jag att det var torsdag.
Vet inte om det har något med om det jag drömde, vilket jag inte tänker ta upp här eller om det var för att min trevliga och härliga arbetskamrat i Stockholm skulle begravas i dag.
Tyvärr hade jag inte möjlighet att åka dit och vara med, vilket jag önskade att jag hade kunnat göra. Fast en kollega härifrån åkte redan i går kväll till Stockholm för att vara med där i dag och hon lovade att framföra min hälsning till M då hon gick förbi kistan. Min kollega och jag ordnade även en härligt färgglad bukett Gerbera förra veckan, M var förtjust i den blomman.
Själv hade jag ett ljus tänt på mitt skrivbord under dagen och satt och undrade hur sjutton ska jobbet vi utförde tillsammans kunna göras nu?
Vet inte om det har något med om det jag drömde, vilket jag inte tänker ta upp här eller om det var för att min trevliga och härliga arbetskamrat i Stockholm skulle begravas i dag.
Tyvärr hade jag inte möjlighet att åka dit och vara med, vilket jag önskade att jag hade kunnat göra. Fast en kollega härifrån åkte redan i går kväll till Stockholm för att vara med där i dag och hon lovade att framföra min hälsning till M då hon gick förbi kistan. Min kollega och jag ordnade även en härligt färgglad bukett Gerbera förra veckan, M var förtjust i den blomman.
Själv hade jag ett ljus tänt på mitt skrivbord under dagen och satt och undrade hur sjutton ska jobbet vi utförde tillsammans kunna göras nu?
Väldiga variationer
I dag kändes det ganska trögt och motigt att kliva upp ur sängen. Då klockradion ringde slog jag av den, sen drog jag täcket över mig och låg kvar en halvtimme innan jag hasade in i badrummet och gjorde mig i ordning. Fast efter att jag hade satt mig på spårvagnen och åkt ett par hållplatser så vaknade jag till lite mer.
Vid en hållplats klev nämligen två tjejer i övre tonåren ombord. Jag hajade till en aning först eftersom de pratade så det hördes i hela spårvagnen, fast de stod alldeles bredvid varandra. Ingen i spårvagnen kunde undvika att höra vad den ena tjejen hade gjort kvällen innan. Att den andra tjejen hatade matte och spanska fick vi också veta.
Anledning nummer två var deras klädsel. Den ena tjejen hade tjock dunjacka och skidbyxor i samma ljusgröna färg, en lång och tjock halsduk som var virad flera varv runt halsen och rosa moonboots. Den andra tjejen hade tjock dunjacka med huva, men den var nerfälld, svart kortkort kjol som inte var gjord av så värst mycket tyg alls, svarta strumpbyxor som mest liknade ett fisknät och högklackade skor där klacken var 1 dm hög. Hon kunde knappt gå i de skorna eller ens bara stå på benen på spårvagnsgolvet så jag undrar hur det gick att gå på den knaggliga isen?
Ingen av de hade någon mössa men det skulle nog mest ha varit till besvär. De skakade nämligen på huvudena hela tiden och rättade sen till håret gång på gång.
Då jag berättade vad jag sett för en arbetskompis sa han att han hade sett något liknande. En tjej i en enormt tjock parkas med huvan långt över huvudet, väldigt kortkort kjol och helt utan strumpbyxor. Men hon hade haft stadiga militärkängor på fötterna.
Vid en hållplats klev nämligen två tjejer i övre tonåren ombord. Jag hajade till en aning först eftersom de pratade så det hördes i hela spårvagnen, fast de stod alldeles bredvid varandra. Ingen i spårvagnen kunde undvika att höra vad den ena tjejen hade gjort kvällen innan. Att den andra tjejen hatade matte och spanska fick vi också veta.
Anledning nummer två var deras klädsel. Den ena tjejen hade tjock dunjacka och skidbyxor i samma ljusgröna färg, en lång och tjock halsduk som var virad flera varv runt halsen och rosa moonboots. Den andra tjejen hade tjock dunjacka med huva, men den var nerfälld, svart kortkort kjol som inte var gjord av så värst mycket tyg alls, svarta strumpbyxor som mest liknade ett fisknät och högklackade skor där klacken var 1 dm hög. Hon kunde knappt gå i de skorna eller ens bara stå på benen på spårvagnsgolvet så jag undrar hur det gick att gå på den knaggliga isen?
Ingen av de hade någon mössa men det skulle nog mest ha varit till besvär. De skakade nämligen på huvudena hela tiden och rättade sen till håret gång på gång.
Då jag berättade vad jag sett för en arbetskompis sa han att han hade sett något liknande. En tjej i en enormt tjock parkas med huvan långt över huvudet, väldigt kortkort kjol och helt utan strumpbyxor. Men hon hade haft stadiga militärkängor på fötterna.
Min nya leksak
Jag har sen lång tid tillbaka både tänkt och sagt flera gånger att en surfplatta är inget för mig. Några gånger har jag provat att använda en och fortfarande tänkt att nej. Men då och då när jag har sett folk sitta med såna på caféer, bussar och andra ställen och har det sett väldigt enkelt att både använda en sån och bära med sig den.
I dag då jag gick hem från jobbet gick jag och köpte mig en egen, en Samsung med 10 tumsskärm. Just nu ligger den och blir laddad, sen får jag se om jag kan lära mig att använda den.
I dag då jag gick hem från jobbet gick jag och köpte mig en egen, en Samsung med 10 tumsskärm. Just nu ligger den och blir laddad, sen får jag se om jag kan lära mig att använda den.
Strunt samma, jag ska ju dit i morgon igen
I dag hade jag med mig en del papper hemifrån som jag skannade in, sen körde jag allt i strimlaren. Det är inte så viktigt att ha kvar originalen längre utan det räcker som PDF-filer i datorn. Varje dokument jag skannade in ploppade fram ett efter ett i maillådan och sen sparade jag ner alla i en egen mapp i datorn. Så tog jag upp mitt USB-minne ur byxfickan och la det vid datorn för att lägga över mappen dit och sen ta hem allt. Hur enkelt som helst med dagens moderna tekniska underverk.
När jag nu kom hem på kvällen och stoppade in USB-minnet i min dator så var det helt tomt där! Först tänkte jag att det måste vara något fel på minnet, alltså USB-minnet. Men det är nog mitt egna minne som det kanske är något fel med eller på. För nu, när jag tänker tillbaka så kom jag på att jag la USB-minnet BREDVID datorn, sen kom det in en person på mitt rum som undrade ett par saker, så ringde telefonen en gång, så tittade ytterligare en person in till mig och hade ett par frågor, så ringde det igen och efter samtalet gick jag och hämtade en kopp kaffe. När det var dags att gå hem så tog jag USB-minnet och stoppade det i fickan och gick iväg.
Nu slog det mig att jag stoppade aldrig in minnet i datorn och la ner mappen på det!
När jag nu kom hem på kvällen och stoppade in USB-minnet i min dator så var det helt tomt där! Först tänkte jag att det måste vara något fel på minnet, alltså USB-minnet. Men det är nog mitt egna minne som det kanske är något fel med eller på. För nu, när jag tänker tillbaka så kom jag på att jag la USB-minnet BREDVID datorn, sen kom det in en person på mitt rum som undrade ett par saker, så ringde telefonen en gång, så tittade ytterligare en person in till mig och hade ett par frågor, så ringde det igen och efter samtalet gick jag och hämtade en kopp kaffe. När det var dags att gå hem så tog jag USB-minnet och stoppade det i fickan och gick iväg.
Nu slog det mig att jag stoppade aldrig in minnet i datorn och la ner mappen på det!
Det där visste jag inte?
På lördag förmiddag hade jag nöjet att tvätta mina kläder. Fast den här gången var det ganska snabbt gjort, bara tre maskiner. Sen hängde jag upp en del i torkrummet, bland annat lakanen som tar en ganska stor plats och lät sen det hela vara.
Ett par gånger var jag i alla fall tvungen att gå ner i källaren för att plocka ur och i maskinerna. Under tiden som jag tvättade hade jag datorn igång, jag lyssnade bland annat på mina ljudfiler med radioprogrammet På Minuten på P1. Vid ett tillfälle då jag kom fram till min dörr och stoppade nyckeln i låset hörde jag att ljudet från datorn hördes ganska tydligt rakt ut i trapphuset.
Då slog mig en liten tanke, vad mer för ljud har folk som gått förbi kunnat höra från andra sidan av min dörr?
Jösses, det är fredag i dag!
Då klockradion ringde på mig i måndags för att det var dags att gå upp så stirrade jag på den, slog till den och väste - Gör så att det blir lördag! till den. Fast den gjorde inte som jag ville utan fem minuter senare så tjöt den igen. Jag gick i alla fall upp och gick till jobbet.
På måndag förmiddag kändes det som att det skulle bli en lång och seg vecka där dagarna skulle släpa sig fram. Men där trodde jag alldeles fel, har haft så mycket att göra, allt och lite till hände samtidigt varje dag så jag blev alldeles utmattad. Ett tag visste jag nästan inte var det var för dag, det märkte jag då jag slog på TV:n och upptäckte att programmet jag skulle titta på hade gått dagen innan. En kväll då jag slog igång datorn ramlade det in två mail som jag tänkte svara på men det orkade jag inte.
Men i morgon är det lördag så då ska jag vila lite sen ska jag nog orka skriva några rader. Nu måste jag ta en kopp kaffe och få lite energi.
På måndag förmiddag kändes det som att det skulle bli en lång och seg vecka där dagarna skulle släpa sig fram. Men där trodde jag alldeles fel, har haft så mycket att göra, allt och lite till hände samtidigt varje dag så jag blev alldeles utmattad. Ett tag visste jag nästan inte var det var för dag, det märkte jag då jag slog på TV:n och upptäckte att programmet jag skulle titta på hade gått dagen innan. En kväll då jag slog igång datorn ramlade det in två mail som jag tänkte svara på men det orkade jag inte.
Men i morgon är det lördag så då ska jag vila lite sen ska jag nog orka skriva några rader. Nu måste jag ta en kopp kaffe och få lite energi.
Jaså, var det så det låg till?
I dag hade jag med mig en låda mat till jobbet som jag värmde upp strax efter tolv. Jag satt och åt och efter en stund mitt i en tugga kom jag plötsligt att tänka på att det var så lungt i dag? I alla fall, jag åt upp min mat, gick och ställde disken i diskmaskinen och gick sen ut i receptionen för att hämta mig en kopp kaffe.
Då jag kommer ut i receptionen vinkar receptionisten att jag ska komma till henne, jag går fram till disken och så lutar hon sig fram och säger - Jag har varit elak i dag!
Jag undrar naturligtvis vad hon menar och så får jag höra att det hade rusat dit en massa personer och frågat efter mig då jag satt och åt. Då hade hon skakat på huvudet och sagt - Nej, Lennart är inte här! Det kom två herrar från Vasakronan eller var det Räddningstjänsten och tog med honom ut på lunch.
Då hade de sagt - Men ring honom på mobilen bara, det jag vill går fort. Hon tog telefonen och slog nästan hela numret utom den sista siffran, så sa hon - Tyvärr, mobilen är avstängd det blir bara mobilsvar.
Hon suckade och sa sen - Jag tänkte att någon gång kan du väl få vara ifred!
Det folk ville var tydligen inte så viktigt, det var ingen som hörde av sig sen på hela eftermiddan.
Då jag kommer ut i receptionen vinkar receptionisten att jag ska komma till henne, jag går fram till disken och så lutar hon sig fram och säger - Jag har varit elak i dag!
Jag undrar naturligtvis vad hon menar och så får jag höra att det hade rusat dit en massa personer och frågat efter mig då jag satt och åt. Då hade hon skakat på huvudet och sagt - Nej, Lennart är inte här! Det kom två herrar från Vasakronan eller var det Räddningstjänsten och tog med honom ut på lunch.
Då hade de sagt - Men ring honom på mobilen bara, det jag vill går fort. Hon tog telefonen och slog nästan hela numret utom den sista siffran, så sa hon - Tyvärr, mobilen är avstängd det blir bara mobilsvar.
Hon suckade och sa sen - Jag tänkte att någon gång kan du väl få vara ifred!
Det folk ville var tydligen inte så viktigt, det var ingen som hörde av sig sen på hela eftermiddan.
Men, vad hände där i hjärnan?
I dag tyckte jag att jag skulle slappa ordentligt och inte göra något speciellt alls. Tyvärr så vaknade jag av mig själv redan halv sju men jag stannade kvar i sängen en bra stund och klev inte upp förrän någon gång efter nio. Efter en skön dusch gjorde jag mig en kopp kaffe och vaknade till lite mer.
Då det var dags för lunch öppnade jag kylskåpsdörren och insåg att där fanns inte mycket för att laga till något att äta. Jag såg en ost, en flaska lönnsirap, en låda hjortronsylt, en burk hallonsylt, tre tärningar grönsaksbuljong, åtta flaskor öl och fem flaskor vitt vin. I frysen var det alldeles tomt. Jag insåg då en sak, måste handla hem mat nästa vecka.
Eftersom jag inte hade någon lust att besöka någon mataffär i dag så bestämde jag mig för att åka till kineskrogen och äta något där istället. På kineskrogen hade de en ny servitris som bara kunde några enstaka ord svenska, annars så pratade hon engelska. Det var inget problem för mig utan jag beställde lite mat och en öl. Efter att ha njutit av en härligt god portion bläckfisk så bad jag att få betala. Då frågade servitrisen om jag skulle betala With card or cash?
Då stannade allt och det stod helt stilla i min hjärna i tre sekunder och så sa jag plötsligt bara hur lätt som helst Mit geld, bitte! Servitrisen tittade på mig med stora och frågande ögon och själv undrade jag vad jag egentligen hade sagt? Men så hann jag upp mig själv och sa With cash.
Min hjärna kanske behöver lite semester?
Då det var dags för lunch öppnade jag kylskåpsdörren och insåg att där fanns inte mycket för att laga till något att äta. Jag såg en ost, en flaska lönnsirap, en låda hjortronsylt, en burk hallonsylt, tre tärningar grönsaksbuljong, åtta flaskor öl och fem flaskor vitt vin. I frysen var det alldeles tomt. Jag insåg då en sak, måste handla hem mat nästa vecka.
Eftersom jag inte hade någon lust att besöka någon mataffär i dag så bestämde jag mig för att åka till kineskrogen och äta något där istället. På kineskrogen hade de en ny servitris som bara kunde några enstaka ord svenska, annars så pratade hon engelska. Det var inget problem för mig utan jag beställde lite mat och en öl. Efter att ha njutit av en härligt god portion bläckfisk så bad jag att få betala. Då frågade servitrisen om jag skulle betala With card or cash?
Då stannade allt och det stod helt stilla i min hjärna i tre sekunder och så sa jag plötsligt bara hur lätt som helst Mit geld, bitte! Servitrisen tittade på mig med stora och frågande ögon och själv undrade jag vad jag egentligen hade sagt? Men så hann jag upp mig själv och sa With cash.
Min hjärna kanske behöver lite semester?
Vansinnigt eller bara lite sjukt?
Jag märkte en morgon den här veckan att det var dags att byta skärblad i rakapparaten, igen. Jag brukar få göra det efter ungefär 1,5 eller 2 år. Skärpan i skärbladen slits ju hela tiden och till slut blir det inget vidare resultat, eller inget resultat alls. Jag gnor med maskinen fram och tillbaka en lång stund och ser fortfarande en massa strån kvar på hakan efteråt.
Nu är det knasiga, eller kanske ska jag säga sjuka, att ett nytt skärblad kostar runt 300:- kr, minns inte riktigt exakt. Jag köpte min fina rakapparat när jag var i Tyskland en härlig majvecka 2005 och frossade i sparris. Den kostade 49.99:- Euro, runt 500:- SEK. Under åren som jag har haft den har jag bytt skärblad i den tre gånger, vilket betyder att jag har betalat mer i underhåll än vad den är värd!
Det enklaste och billigaste vore att jag helt enkelt slängde min helt funktionsdugliga och fina maskin i soptunnan när skärbladet var slut och istället köpte en ny. Men det är ju alldeles fel och dumt, att bara slänga en fullt fungerande maskin så där i onödan.
Fast i dagens moderna samhälle är det ju det som gäller, alla företag vill sälja så mycket prylar som möjligt hela tiden bara för att håva in ett antal fler miljoner det här året än förra. Efter tre eller fyra månader har det kommit ut en ny modell och då är den förra gammal, glömd och avvecklad.
Men jag tänker inte slänga min kompis rakapparaten, vi gillar varandra, den fungerar perfekt och jag fick löneförhöjning vid årskiftet så jag har råd att betala 300:- kronor.
Nu när jag tänker efter så slår det mig att mina mobiler är ju nästan två år gamla, ock ock ock, jag är ju helt omodern och ute! Och jag har inte köpt några nya skor på tre år heller... eller är det fyra?
Nu är det knasiga, eller kanske ska jag säga sjuka, att ett nytt skärblad kostar runt 300:- kr, minns inte riktigt exakt. Jag köpte min fina rakapparat när jag var i Tyskland en härlig majvecka 2005 och frossade i sparris. Den kostade 49.99:- Euro, runt 500:- SEK. Under åren som jag har haft den har jag bytt skärblad i den tre gånger, vilket betyder att jag har betalat mer i underhåll än vad den är värd!
Det enklaste och billigaste vore att jag helt enkelt slängde min helt funktionsdugliga och fina maskin i soptunnan när skärbladet var slut och istället köpte en ny. Men det är ju alldeles fel och dumt, att bara slänga en fullt fungerande maskin så där i onödan.
Fast i dagens moderna samhälle är det ju det som gäller, alla företag vill sälja så mycket prylar som möjligt hela tiden bara för att håva in ett antal fler miljoner det här året än förra. Efter tre eller fyra månader har det kommit ut en ny modell och då är den förra gammal, glömd och avvecklad.
Men jag tänker inte slänga min kompis rakapparaten, vi gillar varandra, den fungerar perfekt och jag fick löneförhöjning vid årskiftet så jag har råd att betala 300:- kronor.
Nu när jag tänker efter så slår det mig att mina mobiler är ju nästan två år gamla, ock ock ock, jag är ju helt omodern och ute! Och jag har inte köpt några nya skor på tre år heller... eller är det fyra?
Först ingenting, sen dräller det in bara!
Det ramlar inte ner mycket post på min hallmatta. Oftast är det tomt och öde där när jag kommer hem och öppnar dörren, ibland kan jag plötsligt mötas av ett litet kuvert eller ett vykort. Men i dag blev jag nästan chockad, fyra C5-kuvert och ett C4 låg där!
Undrar om Posten tjuvhåller på mina brev ibland, tänker att; Nej, Lennart får allt vänta lite på det här brevet!
Det var inga roliga brev, bara såna där trista fönsterkuvert och i ett låg det en faktura också.
Undrar om Posten tjuvhåller på mina brev ibland, tänker att; Nej, Lennart får allt vänta lite på det här brevet!
Det var inga roliga brev, bara såna där trista fönsterkuvert och i ett låg det en faktura också.
En underlig och "tung" måndag
Den här dagen på jobbet var så väldigt konstig och underlig. När min medarbetare som ringde mig i lördags kom till jobbet i dag under förmiddagen och satte sig i receptionen så gav jag henne den sista av alla marzipangrisar jag köpte i Lübeck i oktober och sa; Den här ska du ha! Sen kramades vi hårt och länge och grät några tårar tillsammans.
Under dagen fick jag telefon från Stockholmskontoret och fick veta att i receptionen där borta står det ett kort uppställt på min kollega, tillsammans med ett ljus och en blomma.
Det känns så fel, en hurtig och sportig tjej ska inte bara dö så där plötsligt när hon är 45. Det är alldeles för tidigt.
Under dagen fick jag telefon från Stockholmskontoret och fick veta att i receptionen där borta står det ett kort uppställt på min kollega, tillsammans med ett ljus och en blomma.
Det känns så fel, en hurtig och sportig tjej ska inte bara dö så där plötsligt när hon är 45. Det är alldeles för tidigt.
Såja!
Speldjävulen var i alla fall snäll mot mig den här helgen, på ett antal lottorader blev det många träffar på rätt siffror. Då blir det ett välkommet tillskott i kassan som jag tackar för.
Min lördag
Den här dagen har varit alldeles helt annorlunda. Den har konstigt nog känts som en söndag?
1 Vardag:
Efter att jag fick det där eländiga telefonsamtalet blev min eftermiddag alldeles stum. Jag ringde först till mamma och hennes Sune, sen gick jag ner i tvättstugan och tog hand om mina skitiga kläder. Då det var klart orkade jag inte laga någon mat så jag åkte till kineskrogen stället.
2 Kärlek/Relationer:
Jag har inte en blekaste aning om vem som sitter och väntar på mig? Det enklaste är att hon ringer mig, eller bara kommer hit och ringer på dörren.
3 Pengar/Arbete:
Jag skriver aldrig på några papper eller ingår några avtal under helgerna. Kanske är det en vink att lottot skiter sig i kväll?
4 Dagens citat:
Något äktenskap har jag tyvärr aldrig lyckats komma fram till.
5 Lyckonummer 29:
Det var en härlig ålder, känner mig faktiskt lika ung nu som jag gjorde då.
1 Vardag:
Efter att jag fick det där eländiga telefonsamtalet blev min eftermiddag alldeles stum. Jag ringde först till mamma och hennes Sune, sen gick jag ner i tvättstugan och tog hand om mina skitiga kläder. Då det var klart orkade jag inte laga någon mat så jag åkte till kineskrogen stället.
2 Kärlek/Relationer:
Jag har inte en blekaste aning om vem som sitter och väntar på mig? Det enklaste är att hon ringer mig, eller bara kommer hit och ringer på dörren.
3 Pengar/Arbete:
Jag skriver aldrig på några papper eller ingår några avtal under helgerna. Kanske är det en vink att lottot skiter sig i kväll?
4 Dagens citat:
Något äktenskap har jag tyvärr aldrig lyckats komma fram till.
5 Lyckonummer 29:
Det var en härlig ålder, känner mig faktiskt lika ung nu som jag gjorde då.
Snyft
Strax efter 10 i dag ringde det och så fick jag det tragiska beskedet.
Någon gång efter 19 i går kväll tog min arbetskamrat sitt sista andetag och så tog hennes liv slut.
Usch, så trist det känns.
Någon gång efter 19 i går kväll tog min arbetskamrat sitt sista andetag och så tog hennes liv slut.
Usch, så trist det känns.
Inte alls trevligt att höra
I dag fick jag veta hur det står till med min arbetskamrat i Stockholm. Det var inget trevligt besked, det var dystert. Det tittar fram små tårar i mina ögon lite då och då.
En sån trevlig måndag
Den första arbetsdagen var väldigt lung och fin. Det är många lediga så jag kunde syssla med sånt som hade blivit liggande och förbereda saker för det här året.
På förmiddan fick jag en ny kaffekopp. Min vanliga kopp, den vita med den fyrkantiga och rutiga katten på åkte i golvet en dag och gick i bitar. Det var en tjej som viftade en aning för mycket med armarna över diskbänken, slog till koppen och så flög den iväg.
Strax efter lunch kom en fd arbetskompis upp på kontoret och gav mig ett wienerbröd. Det passade väldigt bra ihop vid eftermiddagsfikat.
På förmiddan fick jag en ny kaffekopp. Min vanliga kopp, den vita med den fyrkantiga och rutiga katten på åkte i golvet en dag och gick i bitar. Det var en tjej som viftade en aning för mycket med armarna över diskbänken, slog till koppen och så flög den iväg.
Strax efter lunch kom en fd arbetskompis upp på kontoret och gav mig ett wienerbröd. Det passade väldigt bra ihop vid eftermiddagsfikat.
En härligt skön dag
I går kväll blev det inte bara lite öl utan även ett härligt skönt bad i en ny bastu som inte fanns på plats vid mitt förra besök.
I dag blev det en utflykt till fritidsområdet Fjällnora utanför stan.
Det var soligt, friskt och härligt och vi tog en lång promenad längs vandringsleden.
Isen låg blank och fin på sjön och det gnistrade vackert i frosten. Badade gjorde jag inte, det får bli till våren. Efter några timmar satte vi oss i bilen och åkte hem. Nu blir det till att förbereda nyårsfirandet.
Uppsala
I går satte jag mig bakom ratten i en bil susade iväg norrut längs E20.
Så lite senare på kvällen satt jag plötsligt hemma hos en kompis i Uppsala och drack öl.
Så lite senare på kvällen satt jag plötsligt hemma hos en kompis i Uppsala och drack öl.
Lite skumt, men varför bry mig?
När jag kom hem i dag låste jag som vanligt upp min dörr och klev in i hallen. Då jag öppnade dörren såg jag att det låg ett brev på hallmattan, det var skrivet för hand på framsidan och poststämplat i Piteå vilket gjorde mig glad. Under tiden som jag tog av mig jackan så slog det mig att det luktade något hemma hos mig, väldigt klart och tydligt vilket gjorde mig fundersam. Några sekunder senare slog det mig, rostat bröd? Min brödrost gick sönder för ett par år sen, jag slängde den och har inte köpt någon ny och vad jag vet så ska det vara tomt hemma hos mig då jag är på jobbet.
När jag sen drog av mig slipsen slog det mig att någon dag tidigare då jag kom hem så kände jag en annan doft inne hos mig. Minns inte om det var en parfym eller matdoft men det var i alla fall något jag inte var orsak till.
Jag undrar vad som händer här då jag vänder ryggen till?
När jag sen drog av mig slipsen slog det mig att någon dag tidigare då jag kom hem så kände jag en annan doft inne hos mig. Minns inte om det var en parfym eller matdoft men det var i alla fall något jag inte var orsak till.
Jag undrar vad som händer här då jag vänder ryggen till?
En sån underlig dag
När klockradion tjöt i morse stängde jag bryskt av den bara och tänkte Nej, tyst på dig! för jag fick för mig att det var lördag. Sen rullade jag ihop mig under täcket och tänkte att jag skulle stanna där en lång stund under morgonen. En stunde senare, har ingen aning om när så hör jag något som piper eller tjuter, jag rycker till och får för mig att det kom ett SMS. Jag reser mig snabbt upp och stirrar på mina mobiler som ligger på sängbordet men de är alldeles svarta i displayerna. Vad det egentligen var för ljud jag hörde har jag ingen aning om?
I går kväll skickade jag ett SMS till kollegan som ligger på sjukhuset i Stockholm och önskade gott nytt år och att hon skulle bli frisk så vi kunde ses nästa år. Det kom inget inget svar under kvällen så jag kanske trodde att det var något från henne nu?
När jag sen hörde ljud utanför fönstret och såg en bil köra utanför huset på innergården och parkera där förstod jag att det inte var lördag. Det var en vanlig vardag för hantverkare jobbar ju inte på helgerna och jag borde gå till jobbet.
Dagen på kontoret var en aning underlig också. Några gånger kom jag på, Att det måste jag ju göra, Det skulle jag ju beställa eller Det skulle jag ju kolla upp. Men då jag gjorde det så upptäckte att jag redan hade fixat saken.
Ett par gånger ringde jag min kollegas Blackberry i 08 men den var avstängd. Eftersom den befinner sig på ett sjukhus så kanske den inte alltid få vara igång. Min kollega i receptionen som också håller kontakt med 08 var ledig i dag så jag hoppas att jag får veta något i morgon. Helst något bra och trevligt. Eller i alla fall något.
I går kväll skickade jag ett SMS till kollegan som ligger på sjukhuset i Stockholm och önskade gott nytt år och att hon skulle bli frisk så vi kunde ses nästa år. Det kom inget inget svar under kvällen så jag kanske trodde att det var något från henne nu?
När jag sen hörde ljud utanför fönstret och såg en bil köra utanför huset på innergården och parkera där förstod jag att det inte var lördag. Det var en vanlig vardag för hantverkare jobbar ju inte på helgerna och jag borde gå till jobbet.
Dagen på kontoret var en aning underlig också. Några gånger kom jag på, Att det måste jag ju göra, Det skulle jag ju beställa eller Det skulle jag ju kolla upp. Men då jag gjorde det så upptäckte att jag redan hade fixat saken.
Ett par gånger ringde jag min kollegas Blackberry i 08 men den var avstängd. Eftersom den befinner sig på ett sjukhus så kanske den inte alltid få vara igång. Min kollega i receptionen som också håller kontakt med 08 var ledig i dag så jag hoppas att jag får veta något i morgon. Helst något bra och trevligt. Eller i alla fall något.
Det ringde i en telefon
Det ringde i en telefon i går kväll men inte i någon av mina. Min arbetskamrat berättade i dag för mig att det ringde hos henne och i örat hörde hon vår sjuka kollega prata med svag svag röst.
De hade gått ner med en kamera i lungorna och tittat men inte hittat något. Det syns en fläck av något slag på röntgenplåtarna så det måste finns något där. I dag skulle de operera henne, gå in via bröstkorgen och titta.
De pratade kanske 20 minuter och hela tiden fick hon stanna upp för att hämta andan.
