Min gamla gosebjörn
Han har varit med mig sen dess, fått följa med vid varenda flytt och alltid funnits någonstans i närheten. Jag hade även två gosedjur till, som farmor hade tillverkat och som jag alltid bar med mig sen jag var en väldigt liten gosse. En katt och en docka som jag kallade Mia. Fast då jag hade flyttat till Göteborg och bodde trångt ett tag låg de i en kartong i källarförrådet. En natt var det inbrott i en del förråd, bland annat mitt och då var det någon som snodde de två gosedjuren!
Fast i Edmonton, Canada finns det en exakt likadan docka gjord av farmor som mina kusinbarn leker med. Det kändes trevligt att få träffa den, eller kul på något sätt.
Gud så fint av dig att "dedikera" inlägget till mig :-) Älskar den björnen och förstår vad han betyder för dig, då jag har min - betydligt mindre variant - kvar. Fick honom när jag var ett år (enligt min mamma). Min heter Cornelius (efter Vreesvijk fast modifierad;-)). Vad heter din?
Beate - Björnen heter konstigt nog inget, har faktiskt aldrig gett den ett namn.
Hade en liten hund-nalle jag...Bamse hette han...hängde med i många år han...tyvärr sparade jag inte honom, han var jävvligt sliten sista åren där och när jag hittade honom i en låda när jag som 18-åring flyttade hemifrån var han rejält slut av fukt och annat från källare-utrymmet han befunnit sig i många år!!
Vila i frid Bamse..!
Micke - Jag har tre smånallar också, varav en är väldigt sliten, både armarna och huvudet sitter löst. Tror inte jag gav de några namn heller? Det var nog bara dockan som fick ett namn.
