Lite matt eller bara lite slut är frågan

Då jag gick iväg från jobbet i fredags så var jag lite hungrig och sa till en arbetskompis - Jag tror att jag går till Murveln och äter lite innan jag åker hem. Min arbetskompis tyckte att det lät som en väldigt bra idé och följde med mig.
När vi satt vid bordet på restaurangen och hade beställt maten så flinade han och sa - Nu ringer det snart på dig!
Då vi har halvdagar slår jag alltid på larmet innan jag går från jobbet och då lyckas folket som jobbar över alltid med bedriften att dra igång larmet.
Ungefär fem minuter senare ringde naturligtvis min mobil och när jag svarar hör jag hur larmet tjuter i bakgrunden. Sex gånger lyckades larmet gå från kl 12 till kl 18. Det gav mig två timmars övertid som jag får komma ihåg att skriva upp på min tidrapport. När jag senare kom hem på eftermiddan kände jag ingen lust att gå och handla.
Eftersom jag hade haft semester veckan innan hade en del saker blivit liggande på mitt bord och jag fick jobba över några kvällar för att hinna ifatt så jag kände mig lite trött och beslöt att åka och handla på lördagen istället. Fast då jag vaknade på lördag morgon kände jag mig fortfarande lite matt och beslöt mig för att åka till kineskrogen och äta innan jag åkte och handlade.
Efter en härligt god lunch satte jag mig på spårvagnen för att åka hem och hämta några tygkassar och sen bege mig till affären för att handla. På spårvagnen kände jag att jag måste blunda lite, bara en aning och samla ihop lite energi. Tydligen så slappnade jag av så mycket att jag somnade. Jag blev väckt av spårvagnschauffören som sa att vi hade kommit till ändhållsplatsen och att jag måste kliva av.
Det blev inget handlande i går och i dag kände jag ingen större lust heller. I dag har jag inte gjort mycket alls, bara tagit min 8 km promenad, varit till återvinningen med en laddning tidningar och sen tagit det lugnt men jag har ändå inte lyckats samla ihop någon ny energi. Jag får handla i början av nästa vecka istället.
Jag har en quornschnitzel i frysen och lite ris i skafferiet, det får bli lunchen i morgon.
Tror att du behöver semester efter semestern;-) Vaddå mat - du hade ju hela bilen full med flytande föda. Vart tog den vägen?
Du vet jag känner igen den där känslan av "jag orkar inte", "livet är innehållslöst" osv. Tycker nog att det är hösten som framkallar dessa känslor - åtminstone hos mig. Minsta lilla "måste", som egentligen inte ens är ett måste blir som ett stort oövervinnbart hinder. Mörkret får mig att bli deppig, slö och trött. Tur att man har bloggen och kan gå på en bloggpromenad, för en promenad irl orkade jag inte med heller...
Japp, man borde skaffa sig ett liv, eller vad tycker du;-)
DU HAR JU MASSOR I DITT KYLSKÅP !
Beate - Nja, jag ska nog inte ha mer semester just nu, då halkar jag bara efter ännu mer.
Mötley Annika - Kanske det, men ingen mat!
