Det blev en glass istället

På eftermiddan i dag var jag iväg med 425 deklarationer till skatteverket. Då jag gick tillbaka till kontoret så passerade jag en restaurang, där satt det ett gäng killar och tjejer och drack öl i värmen. Det såg riktigt härligt och lockande ut så jag blev frestad att slå mig ner där. Men eftersom jag hade lite att göra på jobbet så fick jag hoppa över öldrickande i solen.
Jag köpte en glass istället, en smaskig Magnum. Kanske jag skulle ta en öl nu?


Förberett och klart

Nu har jag fixat inför renoveringen av mitt gamla badrum. Jag har röjt därinne och tagit hand om mina saker så inget försvinner. Så har jag även kört iväg en back öl till stället jag ska bo på. Kan ju inte gå flera dagar och vara törstig.

I morgon tar jag en väska med kläder, min dator och avlägsnar mig från min lilla boning. Tänker titta in någon dag ibland och se om det har råkat trilla in något i min brevlåda. Annars så håller jag mig borta tills allt är klart och glänsande nytt.

Snart dags att packa väskan igen...

Under helgen tar jag fram en av mina alla resväskor och lägger ner några skjortor, plus en laddning strumpor, kalsonger och en eller två slipsar i den. Så lämnar jag min lilla boning och lånar en säng i en annan del av stan.
På måndag morgon stängs nämligen vattnet av hemma hos mig och så kommer det några hantverkare och river ner hela mitt badrum!
Får inte glömma necessären, så måste jag ju ta med en back härligt god tysk öl också!
Så finns det ju vissa saker jag alltid tar med mig då jag går hemifrån och aldrig glömmer. Det är mina mobiler, bankdosan och datorn.


Sparris!

Visst åt jag sparris förra veckan, det missar jag inte!



Så blev det måndag igen

Tillbaka hemma igen, tillbaka till vardagen. Då får jag gå till jobbet igen då.
Konstigt, att en vecka kan gå så fort ibland.


Ett par bilder till Beate

På den stora parkeringsplatsen i Flensburg såg jag en något annorlunda Audi. Den var målad med en färg som var väldigt matt, kanske jag hellre skulle säga; båda färgerna hade en väldigt matt finish. Inte bara det var annorlunda, bilen var ändrad även inuti.


Framstolarna var inte original utan utbytta till ett par Recarostolar och baksäte fanns det inget. Istället låg det ett plant golv från baksidan av framstolarna och fram till bakluckan. Jag gissar att även motorn var justerad på ett eller annat sätt.

Torsdagen i bilder

Jag fick förslaget att ta mig en tur runt i Schleswig-Holstein för att se en ny del av landskapet.

Så jag satte mig i bilen och susade iväg norrut på Autobahn mot Flensburg. Autobahn är trevlig, där finns inga fartkameror. Fast det spelar ingen roll hur fort jag kör, det kommer alltid bilar som kör om mig då och då.

Då jag gled in mot Flensburgs centrum såg jag en skylt jag gillar. Jag tycker om då det finns avgiftsfria parkeringar. Visserligen ligger det ofta en bit från centrum så man får gå en 10, 15 minuter men det stör inte mig. Motion är bra och nyttigt.

Då det var klarblå himmel och en gassande sol som värmde skönt så hade jag inget alls emot att parkera på den rymliga parkeringen och promenera genom staden.

På Hansens Brauerei nere vid hamnen serverar de inte bara god mat, de brygger även sitt eget öl. Då jag hade ätit färdigt och gick därifrån körde det förbi en turistbuss från Marks busstrafik i Sverige.

Jag kände efter en stund ett behov av en skvätt kaffe, jag "råkade" även hitta något gott till kaffet också.


Sen gick jag tillbaka till bilen och fortsatte min rundtur som gick mot Kappeln. Landskapet runt mig var så härligt vackert och grönt att jag stängde av bilradion och bara njöt av sceneriet jag gled förbi.

Efter en bits åkande stannade jag och tog en promenad för att se mig om i den härliga naturen. Den såg lite annorlunda än det Schleswig-Holstein jag oftast brukar se, det väldigt platta. Då jag var nöjd satte jag mig vid ratten igen och for mot Eckernförde och sen tillbaka till startpunkten.

Mmm, gott!


Es regnet

Hela den här dagen har det varit gråmulet och det har regnat mycket och lite om vartannat. Men det har jag inte brytt mig om. Jag var till Rendsburg och gjorde ett besök i min favoritbutik som är fylld med goda drycker. Jag blev som vanligt glatt välkomnad av innehavaren och fick därefter smaka på några olika sorters whisky. Att stå och smutta på whisky i en spritbutik kvart i tolv en måndag, det är inget jag gör varje vecka. Men det är trevligt och kul. Det vete sjutton om svenska myndigheter någonsin kommer att tillåta det?
Han hade bara två nya whiskysar, båda var riktigt goda men den ena var något för dyr så jag köpte bara en flaska av den ena sorten. Så köpte jag några flaskor av några sorter jag har köpt vid mina tidigare besök där. På något underligt sätt har innehållet i flaskorna tagit slut?
Så passade jag även på att köpa en laddning härligt goda chokladtryfflar till mig och min bror. Sen sa vi adjö till varandra, jag tog min (något tunga) kartong, gick till bilen och åkte därifrån.


Spargel är smaskens

Jag har tagit semester och har lämnat den svenska marken.



Här kommer jag att frossa i färsk sparris ett antal dagar.



För att tillaga denna godsak behöver man ordentliga kastruller.

Hjärnan är nog inställd på helgläget!

Då jag kom hem i dag låg det ett brev på hallmattan, det var ett sån´t där mindre upphetsande fönsterkuvert med mitt namn skrivet på papperet inuti. Inuti låg en faktura från mitt elbolag. Jag slog igång datorn, startade Outlook och där gled ett mail in. Mailet kom från min bilpool och där var en bilaga med förra månadens körningar.
Jag loggade in på min bank, tog fram fakturan från elbolaget, knappade in beloppet och datumet som den ska vara betald och loggade ut.
En dryg timme senare får jag en tanke i hjärnan, fakturan från bilpoolen! Den tog jag ju inte hand om. Så jag går iväg för att hämta min lilla dosa, då slår det mig. Den dras ju automatiskt!
Ja ja, det är fredag.
Go´ afton!

Ett rödflaggat mail, 500:- SEK och ett brev på hallmattan

Ungefär så kan jag nog sammanfatta min torsdag. I dag hade jag ett möte med en man från ett larmbolag igen, för att diskutera vad vi behöver ha i våra kontorslokaler och så få en offert på det. Jag har fått ett par andra offerter som jag har tittat igenom och sett varit OK, men haft några funderingar och frågor så jag har ringt tillbaka och då även bett om att få vissa kostnader mer preciserade. Att få den första offerten har inte varit några problem, den brukar komma en eller två dagar efter ett möte men då jag sen har frågat efter vissa detaljer så har det tagit väldigt lång tid att få en ny.
Vid ett tillfälle så hade jag ett möte med en man som lämnade en offert. Det stod uppställt antal kortläsare, magnetkontakter osv plus arbete och sen en klumpsumma längst ner. Jag frågade vad en en kortläsare kostade, jag behövde inte veta just det exakta priset nu utan bara på ett ungefär. Mannen såg då plötsligt väldigt allvarlig ut och sa att det var lite svårt att säga. Men han sa att kortläsare utan knappar var mycket billigare, halva priset bara.
Två dagar efteråt fick jag priserna på mailen, skillnaden mellan en kortläsare med knappar och en utan var 118:- kronor. Priset på den med knappar var fyrsiffrigt, kostade inte bara 1 000:- kronor heller.
Jag har även i ett par veckor letat efter avtalet med vårt larmbolag, i våra pärmar på kontoret, nere i arkivet plus att jag har ringt och frågat om det har funnits på huvudkontoret i Stockholm. Men det har inte funnits någonstans. Så i dag ringde jag larmbolaget och bad att få en kopia. - Visst, sa en trevlig tjej jag pratade med, jag ska plocka fram det och maila det till dig.
Det kom inget mail med något avtal från henne. Däremot kom det ett mail som hade en röd flagga från en av hennes chefer som skrev att han och jag behövde prata med varandra, kunde han få ringa mig i morgon? Han skrev att de hade bytt ekonomiprogram för ett tag sen och då hade vi visst fallit bort ur systemet. Inte konstigt att vår bevakning har varit så billig under åren!
Fast allt har fungerat som vanligt hela tiden, vid alla larm har alltid någon ryck ut och ringt mig som de skulle, det har jag nog märkt. Speciellt halv tre på natten t ex.
På vägen hem i dag så kilade jag in i den lilla Ica-butiken vid mitt torg för att handla några saker. Jag plockade det jag skulle ha och gick till kassan. Där la jag mina saker på rullbandet och ställde korgen på golvet. Då såg jag ett körkort och en 500-hundring ligga på golvet framför mina fötter. Jag plockade upp det och sa; - Någon har tappat 500 kronor här. Den unga tjejen som stod framför mig och plockade/letade febrilt i alla sina fickor andades ut och sken upp som en sol. - Åh tack! Vilken ärlig människa du är! Sen gav hon mig en kram, betalade sina saker och gick.
Så gjorde jag likadant, betalade mina saker och gick hem. Då jag låste upp min dörr och öppnade den såg jag ett brev ligga på hallmattan. Jag blev nästan lite glad. Det har inte legat något där på så förskräckligt många dagar så jag har trott att alla har säkert glömt bort mig, kanske jag t.o.m har slutat att existera?
Jag klev in i hallen, ställde min kasse på stolen, böjde mig ner och plockade upp brevet. Det kom från Sverigedemokraterna. Jag gick ut och slängde det i pappersinsamlingen.
Jag har redan röstat och det var på ett helt annat parti.

På tal om mobiler

Undrar om min arbetsmobil tog illa upp av mitt förra inlägg, den var nämligen död i morse. Det var bara bild på den övre halvan av displayen och den reagerade inte då jag tryckte på knapparna. Jag stängde av den och slog på den igen men jag fick samma resultat. Den spelade inte ens upp sin trudelutt som den brukar göra, det kom bara ett tyst, svagt litet pip.
Så jag gick och köpte mig en ny under förmiddan. Det var väldigt enkelt, jag la mitt jobb-ID på disken, pekade på en modell, sa "Jag vill ha en sån, en svart och den ska faktureras tack", och 5 minuter senare klev jag ut ur butiken och gick tillbaka till jobbet.
Jag har pratat i den några gånger under dagen och den verkar väldigt trevlig. Tror nog vi ska komma överens väldigt bra.

Dagens lilla undring

Jag gillar att prata med handsfree då jag pratar i mina mobiler, tycker det är väldigt behändigt. Så fort jag kör bil slår jag igång bluetooth, kopplar in mobilerna i bilens telefonsystem och lägger de i mittkonsollen eller på passagerarsätet. Det är så enkelt att sköta alla samtal med knapparna på ratten, jag behöver bara trycka på ena lurknappen då det ringer och så pratar jag medan jag kör vidare. Det är mer trafiksäkert än att sitta och fingra på mobilen med en hand och den andra handen på ratten. Jag måste ju kunna blinka då jag ska svänga och ibland måste jag växla, tyvärr har alla trevliga automatväxlade bilar försvunnit ur min bilpool.
Vid andra tillfällen stoppar jag in min lilla snäcka jag har i vänstra örat, det är mitt "telefonöra". Ibland är jag tvungen att hålla telefonen vid det högra örat och prata, oftast då jag redan pratar i telefon och det ringer i den andra men det känns så "fel" eller underligt. I alla fall, jag har snäckan i örat, bluetooth på och jag kan lägga telefonen på ett bord, en bänk eller kanske i innerfickan. Så kan jag göra anteckningar, bläddra i papper eller annat som behövs.
Överallt ser jag människor som går omkring med sina mobiler och har sina hörlurar med sladd inkopplade. Oftast verkar de lyssna på musik, men många pratar och då håller de telefonen som en knäckemacka framför munnen med ena handen och pratar in i telefonen. Är det inte meningen att man inte ska hålla i telefonen när man använder handsfree? Eller är det bara kanske någon annan slags handsfree?

Så var det avklarat

I dag på lunchen kilade jag och en kollega iväg och röstade i omvalet. Jag tog en röstsedel, fick ett valkuvert av en kvinna, klev in i ett bås och stoppade ner röstsedeln. Så slickade jag och stängde igen kuvertet.
När jag vände mig om och skulle gå ut ur båset stod en äldre kvinna framför mig, hon stirrade på mig och pekade med käppen sin mot mig.
- Man måste dra igen draperiet då man står i båset! sa hon strängt. Du kan inte bara ta en valsedel heller, då ser folk vad du röstar på.
- Förlåt mig att jag beter mig så dumt. svarade jag. Men jag tycker det är väldigt dumt och onödigt att skräpa ner här i båset med en massa papper i onödan. Jag behöver bara en valsedel, då tar jag bara en.
Så vände jag på mig och gick iväg för att lämna mitt kuvert och röstkort vid disken. Bakom mig hörde jag tanten väsa lite halvhögt.
- Ja, se dagens ungdom!

Hoppsan då

I dag råkade jag spilla lite wok på slipsen som fastnade och inte vill gå bort. Kom på att jag har inte köpt någon slips på nästan två år, kanske är dags för en ny, eller två?
Det är ju maj nu och snart dags för en tur till Tyskland för att frossa i färsk smaskig sparris. Där kanske jag hittar någon eller några slipsar jag kan köpa.
Tror jag ska börja skriva en liten inköpslista...

RSS 2.0