Vissa är verkligen på alerten, andra inte

Jag håller på att ta in offerter från några olika vaktbolag och hade i dag ett möte med en man från ett vaktbolag. Det var tänkt att vi bara skulle ha ett kort inledande möte där vi skulle byta visitkort, han skulle berätta om sitt bolag, vad de kunde erbjuda oss för tjänster och så höra vad vi ville ha och behövde.
Vi blev sittande i drygt två timmar upptäckte jag då vi begav oss ut på en rundvandring i våra lokaler. Efter att ha gått runt i landskapen och korridorerna sa vi hej då till varandra.
Efter en halvtimme ringde min telefon. Det var killen från vaktbolaget som undrade när jag slutade för dagen. Jag sa att jag tänkte gå någon gång efter fem.
- Bra då vet jag, jag sitter nämligen och skriver på offerten så då tittar jag in och lämnar den till dig innan du försvinner.
Två minuter i fem stod han i receptionen och gav mig ett kuvert.
För en månad sen köpte jag en frankeringsmaskin. Jag skrev under alla papper och skickade in de. Det skulle ta två veckor så skulle maskinen vara på plats sa den hurtige säljaren.
Eftersom jag inte hörde något efter två veckor ringde jag honom. Han fanns inte på plats, svarade inte heller på sin mobil. Jag har ringt tre gånger och frågat vad/om något har hänt och bett honom höra av sig.
Har inte hört ett ljud.

Men, jaha?

När jag kom till jobbet för en liten stund sen upptäckte jag att datorn var igång. Måste ha glömt stänga den i fredags, antagligen stängde jag bara mailen och gick.
Jaja, då är det bara att sätta igång här då.

L...iten l...ista

Såg en sak på Anitas sida och tänkte att den lilla listan kan jag ju sno och fylla i.

Jag heter: Lennart
Jag vill: Leva
Jag är rädd för: Likviditetsproblem
Jag är inte: Lång
Jag sjunger: Ljudlöst
Jag är: Larmansvarig
Jag älskar: Lammkött

Efter en hektisk och intensiv vecka orkar jag jag inte mer än så. Jo, tror jag kan öppna en öl och plocka fram en chokladbit.


Eine kleine Überraschung

I dag tittade det in fyra herrar från vårt systerkontor i Düsseldorf och behövde lite hjälp av mig. Det var trevligt och härligt att höra tyska pratas och jag berättade att jag brukar åka på spargelfest i Schleswig-Holstein och njuta av godsakerna.
Åh, snart är det maj...
Då plockar jag ut 5 semesterdagar!

Nacken har rättat till sig, fast bihålorna...

Det onda trycket om min nacke har släppt, slutat göra ont eller vad jag nu ska säga. Däremot känner jag ett underligt hårt tryck i näsan och bihålorna som fortfarande spökar. Men jag har en trång och sned gång i vänster näsborre sen födseln och min hals är ovanligt trång så jag är van. Detta observerade några läkare och sa till mig då jag skulle opereras för min giftstruma för drygt 20 år sen på RSÖ i Örebro. Nej förlåt, det heter ju numera USÖ. Fast jag har ju inte bott i trakterna där sen 1993 så hur ska jag kunna hinna med att hänga med alla förändringar?
Men jag läser NA.se nästan varje dag. Något inom mig vill att jag följer med vad som händer i trakten där borta. Detta på grund av 3 orsaker: 1, Jag har bott i trakten där tidigare ett par gånger. 2, Min bästa kompis sen hundra år tillbaka (nej, kanske inte riktigt så länge, jag var 18 då vi träffades) bor i Mosås en bit från det stora stora köpcentret Marieberg en bit bort utanför Örebro. 3, Min mamma och hennes trevlige Sune bor i Frövi och jag brukar vara där ibland.
Jag träffade även en väldigt trevlig kompis, Conny, då jag var 4 år och bodde i trakten där men förlorade tyvärr kontakten med honom då jag flyttade därifrån. Fast på något underligt sätt har jag sen en kort kort tid tillbaka lyckats traffat en person som känner honom väldigt väl. Förhoppningsvis kanske det kan leda mig vidare, tillbaka? Kanske jag kan återuppta kontakten?
Förlåt mig, nu förvirrade jag bort mig lite. Låt oss gå tillbaka en bit igen. Min näsa och hals är trång sen jag föddes vilket jag ofta = dagligen blir påmind om. Jag måste tugga min mat mycket väl annars kan jag inte svälja och jag kan inte prata för länge, för högt eller sjunga. Då blir halsen och stämbanden bara trötta och helt enkelt dör. Då hostar jag bara en massa och får inte ut mig några ord alls. Men jag har lärt mig att leva med det. Har varit så illa tvungen.
En nackdel är att vissa kvällar kan jag hosta till och så plötsligt flyger ett majskorn eller en ärta upp i munnen som jag åt till lunch. Fast det är inget, det kan jag stå ut med, jag har varit med om värre.
Vad gäller trycket i bihålorna så bryr jag mig inte, jag går till jobbet ändå. Kan jag röra på mig och klä på mig så är det inte så farligt. Jag accepterar helt inte enkelt att vara sjuk, det har jag inte tid eller ork med. Jag har som sagt varit med om värre så jag bryr mig inte.
Då och då brukar jag få mail från personalavdelningen där de säger att jag har för många övertidstimmar och semesterdagar sparade. De vill att jag gör slut på det annars betalas det ut det i pengar och så dras det en massa skatt i onödan. Vid alla dessa tillfällen får jag även veta att efter att ha jobbat där i 10 år har jag bara varit sjukanmäld i 2 timmar.
Kan jag bara kliva ur sängen då går jag till jobbet, så enkelt är det.


Nackspärr är inte alls kul

Vaknade med en irriterande och elak nackspärr i morse, känner mig "dimmig" och seg. På jobbet kände min chef, två sekreterare och några till på min panna (det var ett förskräckligt springande in på mitt rum) och sa; - Mhm, feber verkar det nästan som.
Då jag fortfarande var kvar efter lunchen undrade de varför jag inte hade gått hem.
Hur hade det hjälpt med att gå hem? Det gör lika ont vare sig jag är hemma eller på jobbet.
Jag tog några piller så kändes det lite bättre.

2011-02-20

Dagens... påhitt, tidsfördriv eller något sån't. Ni får välja själva.

Händelselös dag? Nja, åkte ut till Hisingen och hälsade på min bror, sambon och lilla brorsdottern. Lilla flickan har tyvärr dubbelsidig öroninflammation. Såg några roliga och udda händelser på spårvagnsresan dit och tillbaka som fick mig att le.
Svartsjuka, vara arg? Sån't bryr jag mig inte om, har varken tid, lust eller intresse av det.
Jag ligger på plus på pengasidan, det gäller både mina svenska och utländska saldon. Den enda skulden jag har är minus 1 793:- kr på SEB-kortet, men det betalar jag in under nästa vecka.
Jag är alltid mig själv, det är enklast så.

2011-02-19

Jaha, nu ska jag läsa här...

Visst, romantik vore väldigt trevligt men det har jag inte sett något av eller fått vara med om i dag. Några rara ord har jag inte fått höra heller. G4S ringde och pratade lite tidigare under dagen och just nu pratar panelen i På minuten i min dator. Har en massa ljudfiler från deras poddarkiv nedladdat i datorn.

Det är ju nästan fascinerande

Vi har ett antal såna där ergonomiska stolar på jobbet som ser ut som gungstolar med en sits, ett litet ryggstöd och två stöd för knäna. De har inte fyra ben utan två stora medar och då man sitter på de kommer visst kroppen i rätt läge på något sätt. Jag har provat att sitta i de men tycker inte jag sitter rätt, fast det är nog en vanesak. Det finns några på kontoret som gillar de skarpt.
En dag gick ett fäste under sitsen sönder på en av stolarna. Stolen var gammal så jag tog hand om den och tänkte slänga den. Men tjejen som brukade sitta på den tog reda på vad den hette och lyckades hitta ett nytt fäste som hon beställde, från Norge. Hon sa åt mig att inte slänga den och jag gjorde som hon sa och ställde den bara åt sidan.

En dag nu i veckan så kom fästet, gjort i plast och ca 15 cm långt. Fästet på bilden är det trasiga, på det hela satt alla delarna ihop. Kartongen var ca 50 cm gånger 25 cm stor och vägde inte ens 1 kg. Det lilla paketet hade åkt med en norsk lastbil från någonstans i Norge ända till vårt hus. Hade det inte varit enklare att stoppa delen i bubbelpåse och skickat den med posten istället?
Det lilla fästet kostade 64:- kr. Jag undrar hur mycket mer frakten kostade?
Jag lyckades skruva fast det nya fästet så stolen är hel nu och fungerar som den ska. Tjejen som använder den blev väldigt glad, sken upp, kvittrade glatt och gav mig en lång varm kram som tack för hjälpen. Innan hon bar iväg stolen till sin plats sa hon att jag var välkommen att komma och sitta på den ibland om jag ville.

Mittwoch, en helt vanlig dag

Den här dagen flöt på som alla andra, inga större tumult eller händelser inträffade. Jag behövde beställa några saker så jag ringde till företaget. I början av samtalet, eller rättare sagt innan något samtal kan börja, innan jag får prata med en levande människa så måste jag knappa en siffra och stjärna för mitt ärende, vilket postnummer jag har osv så att jag blir kopplad till rätt person. Jag undrar ibland varför inte bara en person kan svara, höra vad jag vill beställa, knappa in det och sen rinner det fram genom datorerna till leveransavdelningen och så plockas vad jag har beställt fram och paketeras. Eftersom mitt postnummer är 411 xx är jag då inte behörig att prata med den som tar hand om folk som jobbar i området med postnummer 833 xx? Vi kanske inte förstår varandra? Eller har vi kanske olika åsikter om något?
Strunt samma, jag ringde, knappade siffror och stjärnor några gånger och så sa en vänlig kvinnoröst Välkommen osv och jag fick veta att det var många som ringde och hade plats 25. Efter det fick jag höra en underlig instrumental version av Abbas Waterloo. Då och då avbröts musiken av den väna kvinnorösten som sa att det var trevligt att jag ringde och att jag snart skulle få prata med någon. Så fick jag veta att jag hade plats 25.

Musiken rullade på en bra stund i örat, det verkade vara en sån där slinga som gick om och om igen utan avbrott. Då kvinnorösten kvittrade att jag hade plats 20 satt jag inte längre upp i stolen, jag lutade mig så långt tillbaka i den det gick så att jag såg ut att sitta hos tandläkaren. Medan jag lyssnade på "musiken" med ett halvt öra så studerade jag innertaket. Mina ögon följde takplattornas sidor, räknade hur många takplattor det var från höger till vänster och sen från bakre väggen till dörren. Så blundade jag ett tag och drömde att jag satt på en sandstrand under en palm. Men det gick inget vidare, kvinnorösten pratade plötsligt i örat.
Medan jag satt där, nej förlåt, låg där i stolen kom en medarbetare in i rummet.
- Du jobbar och sliter som vanligt ser jag. Sa han lite halvhögt, flinade och vinkade till mig.
Kvinnorösten i luren sa; - Du har plats 16 i kön. Så kom "musiken" tillbaka.
- Mitt liv är enbart en evighetslång trist väntan på döden! Sa jag högt och suckade.
Min medarbetare började gapskratta så han nästan tappade glasögonen. När han hade hämtat andan och rättat till glasögonen ringde hans telefon.
Efter en liten stund fick jag faktiskt prata med en riktig person i telefonen och kunde göra min beställning.
Jag såg också att det var dags att putsa skorna.


Skumma saker händer i min boning

I dag då jag kom hem från jobbet hängde jag av mig rocken och kavajen i hallen, tog min ena fjärrkontroll som jag tänder och släcker några av mina lampor med och tryckte igång tre lampor. Så gick jag och startade datorn, lamporna i vardagsrummet lyste som de skulle. Efter det tog jag av mig slipsen, tog på mig jackan, tog kassen i hallen med tidningar och papper och gick ut till återvinningsplatsen och slängde det i igloon. Då jag åter igen var hemma gick jag in i köket för att göra mig en kopp kaffe. Då såg jag att lampan i köksfönstret inte lyste. Den tänds då jag trycker på knapp 3 på fjärrkontrollen. Jag plockade upp fjärrkontrollen och tryckte på knapp 3 igen, inget hände. Jag höll knappen intryckt en stund, inget hände då heller. Jag tryckte på den flera gånger, inget hände.
"Jaha, lampan har tydligen gjort sitt nu efter alla dessa år" tänkte jag då. Det sitter en liten energisparlampa på 7 watt i fönsterlampan och jag köpte den för drygt 12 år sen så den hade antagligen gjort sitt.
Jag skruvade ur lampan och skruvade i en ny, tryckte på knapp 3 och det hände ingenting! Då kliade jag mig i huvudet och undrade om det var mottagaren i vägguttaget som hade gått sönder. Den lilla röda lampan i den lyste så jag tänkte "Den verkar ju hel" och flyttade den från det undre uttaget till det övre uttaget. Så tryckte jag på knappen igen, det hände inget då heller.
Då slog det mig att det sitter ju en vanlig tryckknapp på sladden som man annars tänder och släcker lampan med. Fast eftersom jag styr lampan med fjärrkontrollen har jag inte rört den knappen sen jag flyttade in hit för 8 år sen. Jag rörde på knappen först åt ena hållet och sen åt andra och DÅ TÄNDES lampan.
Jag tände den lampan i morse vid halv 7 då jag klev upp, sen släckte jag lampan halv 8 då jag kilade iväg till spårvagnen. Då fungerade det som det skulle och alltid har gjort!
Vad händer egentligen i mitt kök då jag är på jobbet???

Jaha, måndag igen

Eftersom lotto gav alldeles för lite så får jag kila iväg till jobbet även den här veckan.

Men det ska nog gå bra, det står ju att det ska bli en lugn dag. Jag kan sitta bakom skrivbordet med några papper framför mig och se väldigt upptagen ut.

Detta trummande??

I dag har jag nöjet att då och då springa ner till tvättstugan och slänga kläder och annat in och ut ur tvättmaskinerna. För första gången i mitt liv har jag gjort ett litet misstag med tvättandet. Jag hade just slängt in strumpor och kalsonger i tvättmaskinen och satt igång den, samtidigt plockade jag ur den andra, sprang in med handdukar och skjortor till torkrummet medan jag pratade i telefonen.
Det är så att innan vattnet forsar in i tvättmaskinen så snurrar den i en minut. Varför har jag aldrig förstått, ingen annan maskin jag har använt har gjort så. I alla fall så väntar jag med att hälla i tvättmedlet förrän vattnet börjar rinna, då portionerar jag ner tvättmedlet med små skvättar i vattnet som forsar fram. Annars brukar det bli kvar en skvätt i hålet man doserar i.
Medan jag pratade och sprang så satte maskinen igång, jag plockade med skjortor och galgar och efter 5 minuter upptäckte jag att måttet med tvättmedlet stod kvar på bänken bredvid. Fast jag stannade bara maskinen och började om igen, då gick det som det skulle.
Samtidigt som jag stod där och plockade ut mina skjortor slog det mig att jag hörde det där skumma dunkande eller trummande ljudet! Nu lät det ungefär som om någon satt och slog på såna där avloppsrör i plast. Jag försökte spåra varifrån det kom och tror att det var snett utanför huset. Det verkade komma någonstans från gatan men jag kunde inte se något vidare genom fönstret, det är en stor häck alldeles utanför.
Mysteriet går vidare tror jag.

Jag måste nog ta hand om disken också, det blev en del extra i morse vid frukosten eftersom jag inte var ensam då. Perkulatorn gick på högtryck och ägg kokades så det stod härliga till. Fast äggkokandet skötte inte jag, då hade det gått illa. Steka ägg kan jag, sen är det stopp. Jag undrar varför jag har köpt äggkopparna?
Kaffepulvret jag fick i present doftade härligt gott och smakade finemang. Jag fick även höra att då perkulatorn jobbade på som bäst och spred sin härliga doft så kändes det ända in i badrummet, fast dörren var stängd.
Ja, jag har tagit disktrasan från jobbet. Glömde att köpa det sist jag handlade och jag går inte till en affär bara för ett paket disktrasor. Fast det är jag som har köpt in de och fakturan är godkänd och betald.

Men aj?

Kontorsarbete kan vara farligt ibland. Jag hade två pärmar liggandes på mitt bord, då jag bläddrade i den ena rev den plötsligt mig!

Kan jag inte stämma någon nu på ett antal miljoner? Pärmtillverkaren kanske? Jag kanske vaknar upp i morgon och är rädd för pärmar? Då kanske jag inte törs gå till jobbet längre. Det är inte bara fullt med pärmar där, det ju jag som köper in de!

Dagens sammanfattning

Något litet jag bara tänkte nämna som kanske råkade höra ihop med dagens horoskop.

Då jag åkte hem i dag satt jag nästan längst bak i spårvagnen. Två platser bakom mig satt en något sliten man runt ca 40 - 50 år med en kasse burkar i mellan benen. Då jag klev på spårvagnen hällde mannen i sig sista slatten öl ur burken han hade i handen. Så rapade han ljudligt och sa;
- Fy fan, den kändes skön!
En dryg minut senare hörde jag det ljudliga pysljudet då han öppnade nästa burk. Fyra hållplatser senare öppnade han tredje burken. Då jag tjugo minuter senare närmade mig min hållplats och skulle kliva av hörde jag pyset då han öppnade sin fjärde burk. Det var en törstig man!

Informationen jag fick i dag på jobbet gjorde mig inte till direktör. Däremot fick jag ett väldigt tydligt klartecken att jag har totalt fria händer och egen beslutanderätt inom mina områden och behöver inte fråga någon om lov utan bara besluta och bestämma själv. Enligt högsta ledningen så är det jag som vet bäst vad som gäller och skulle någon ifrågasätta något behöver jag bara säga att jag vet och har rätt.
Fast någon Mercedes Brabus V12 TE som tjänstebil fick jag tyvärr inte. Jag får fortsätta att köra mina tyska ölbackar i en blek, klen och svag miljövänlig Volvo V70 på mina turer till och från Tyskland.
Men jag måste erkänna att jag mår väldigt mycket bättre då jag snabbt susar fram längs vägen sittandes vid ratten i en svart Mercedes kombi med kolsvarta rutor, stor och kraftig motor under huven och automatlåda. Sätet är mycket bekvämare, bilen har bättre väghållning, ligger mycket bättre på vägen och resan går väldigt mycket skönare (och snabbare!).
Men jag spelade en ny omgång lotto i dag så när jag tar hem storvinsten, då jäklar!!!!

Tisdag

Tog en liten titt på horoskopet i dag, tänkte att det kanske skulle hända något skojigt eller överraskande men det ser inte ut så. Det blir nog bara en helt vanlig dag.

Det där med informationen låter intressant. Kanske jag får höra något skvaller som gör att jag kan idka lite utpressning? Jag kan tänka mig att att byta jobb och bli direktör någonstans ett tag. Lite omväxling lättar alltid upp.
Vad gäller trafiken så ska jag bara åka spårvagn i dag, där brukar inget upphetsande hända. Ibland ramlar det ut ett fönster ur en dörr, ibland går spårvagnen sönder och stannar eller så kliver det på någon berusad man som luktar fotogen och som sätter sig och pratar högt för sig själv.


Det vete fåglarna?

I morse låg jag under täcket och sov så gott och drömde något. Plötsligt ryckte jag till för jag tyckte att jag hörde ett skarpt ljud och tänkte; Jaha, nu ringer det på dörren. Jag gjorde en liten ansats för att kliva upp och öppna men jag tror att jag somnade om. Tror inte ens att jag rörde på mig.

Antagligen var det fåglarna som för tillfället bor i mitt kök som drog igång en liten skvätt morgonkvitter för sen hörde jag inget mer ljud. Hade det varit någon vid dörren hade personen antagligen ringt på flera gånger eller börjat bulta hårt på dörren.

Åh, bubbelplast!

Hur kan jag roa mig med sånt?

Rulla ut några meter och steppa på den? Eller kanske rulla in mig i den?

Oj, vad svårt det blev nu

En dryg halvtimme innan jag skulle gå hem från jobbet upptäckte jag av en händelse några lappar uppklistrade runt om i kontorets trappuppgång.

Driftstoppet innebär att kortläsarna till alla dörrar in i huset och porttelefonen stängs av och ingen kan ta sig in. De små nyckelbrickorna vi har för att låsa upp dörrarna blir obrukbara.
Vanligtvis blir jag alltid uppringd eller mailad och informerad om liknande saker, fast med minst ett par dagars varsel. Det här fick jag ingen varning om alls.
Jag tog en lapp, gav den till en tjej i receptionen (hon tittade på mig med en speciell blick som bara hon och jag brukar använda mellan oss, så suckade hon och flinade, jag förstod varför) och tillsammans författade vi snabbt ett kort och lättfattat meddelande som vi mailade ut till folket i huset.
Sekunden innan hon tryckte på Skicka flinade hon och sa; Hur många sekunder tror du det tar innan den första ringer? Jag ryckte på axlarna och svarade; Kanske 4?
Vi hann inte räkna några sekunder ens innan det ringde i båda våra telefoner!
Hur tar vi oss in i morgon??? Jag måste in prick klockan 8!!! Varför måste vi vänta??? Vad är det de ska göra för jobb? Måste det göras i morgon?
Ungefär så lät frågorna och det var inte bara 5 personer som ringde. Det ringde även folk som jobbade hemifrån.
Fast vissa personer har inte bara en nyckelbricka, vissa har även en riktig nyckel som passar i nyckelhålet till alla dörrar i huset. En skalnyckel som det heter och som bara finns i tre exemplar. Räddningstjänsten har en, vaktbolaget har en.
Någon som kan gissa vem som har den tredje?

Verkligen smart

I samma hus som mitt kontor ligger i finns det även en restaurang. De får stora leveranser med mat till sig och använder samma lastkaj som vi.

Väldigt klyftigt att blockera dörrar och även nödutgången. Fast det kanske var en nybörjare eller praktikant som kom med pallarna?

RSS 2.0