.

Mosås är inget större samhälle, ett antal hus som bara ligger ute på slätta som en arbetskamrat till mig brukar säga. Hon är från mina trakter där jag har bott så vi kan bygden. Nu vet jag inget om samhället Mosås direkt, det finns en röd gammal träkyrka där och faktiskt en hyfsat modern golfbana. Nedanför slänten till höger ligger köpcentret Marieberg. Vilket har växt enormt sen jag flyttade därifrån.

Då jag bodde där i trakten som liten gosse brukade jag ofta åka genom Mosås. Det händer även nu att jag gör det ibland. Eftersom motorvägen mellan Örebro och Laxå är så deprimerande trist att jag nästan somnar vid ratten då jag susar fram där så brukar jag istället köra den gamla vägen en bit vilket betyder att jag kör rakt genom Mosås. Det är en härligt skön och kurvig väg där det står skyltar med 50 och 80 på, fast vad jag håller för hastighet är det ingen som ser. Tror nästan att jag skulle kunna blunda och köra vägen fram, jag kan den så väl att jag vet vad det står för hus bakom nästa kurva. Samhället har inte förändrats sig ett dugg sen jag var liten, kanske det är lite grönare och lummigare nu där längs vägen än på 70-talet.

Fast i går befann jag mig verkligen i Mosås, jag åkte dit och stannade till. Min kompis J bor där sen en tid tillbaka och jag var inbjuden på hans 40-årspartaj som han hade i Mosås gamla stationshus. Det var ett mysigt gammalt stenhus som jag gillade. Där var det musik, underhållning, mat och dryck och fullt med folk.
Det fanns bara ett stackars litet element på en vägg som inte orkade värma upp huset ett dugg så det var isande kallt då vi kom dit. Men det gjorde inte så mycket, med alla värmeljus tända på borden och allt folk så blev det faktiskt imma på fönstren då mörkret föll.