.

På min väg till Mosås så svängde jag av motorvägen en bit innan för att stanna till i Hallsberg en stund. Det var där jag växte upp som liten gosse tills jag var 9 år och släpades iväg på min första flytt. Genom åren har jag då och då åkt dit eftersom det har bott och bor folk jag har lärt känna.
Vid ett tillfälle för många många år sen fick jag tanken att åka till min gamla skola där jag gick på lågstadiet och titta. När jag kom dit kände jag inte alls igen mig, det var både tillbyggt och ombyggt. Samtidigt tog jag en sväng ner till bostadsområdet där jag hade bott. Vad risigt det ser ut här! var min första tanke. Fast min lekskola där bredvid kände jag igen, den såg likadan ut.
Nu körde jag återigen förbi det långa runda huset där jag bott och tittade mot min gamla port. Jo, i fönstren till höger på nedersta våningen lyste det två adventsstakar och i "mitt" rum lyste en taklampa. Då bor det alltså folk där nu också, tänkte jag.
Sen fortsatte jag en bit till och stannade vid en villa i området en bit från stationen. Där parkerade jag och klev ur bilen, så ringde jag på dörren där en chef jag hade för många år sen bor. Efter en kort stund öppnades dörren och hans fru tittade förvånat fram. Men vad gör du här, i dag? sa hon och så sken hon upp i ett stort leende och bad mig kliva in. Så kom min gamle chef fram och så blev jag kramad av båda två en lång stund.
Jag brukar alltid titta dit om jag har tid när jag är där i trakten så jag tänkte att det måste jag göra nu. Så där blev jag sittandes ett par timmar medan jag fick en skvätt kaffe och två chokladbiskvier som deras ena dotter hade bakat. Sen fick jag höra nästan allt om döttrarna (den ena ringde under tiden och jag blev "tvungen" att prata lite med henne då) och barnbarnen.
Då jag sa hej och tack så sa de att jag var tvungen att komma förbi till våren eller sommaren igen. Förra sommaren hade vi det väldigt trevligt då vi satt och fikade i bersån. Kunde jag bara förvarna de i god tid så skulle de försöka ordna så döttrarna var på plats. Det var så länge sen vi träffades och de undrade och frågade om mig ibland.
När jag åkte vidare for jag förbi mitt gamla hus en gång till, adventsljusen lyste fortfarande, fast taklampan var släckt. Undrar om jag ska ringa på där någon gång och fråga om min grön-och-vitrandiga tapet är kvar i mitt rum? Nej tror inte det, mycket har nog förändrats därinne sen 1976.